Resedagboken avslutning
Som ni kanske har märkt så saknas det fortfarande en del i resedagboken nämligen de sista 3 dagarna.. Grejen var att det var så intesivt att komma hem och sen fick jag samma sjuka som Joel hade i Prag så jag orkade inte färdigställa dagboken. Men den som väntar på något gott som sagt.. Här kommer den:
3 aug måndag Prag, Praha, Praque
Joel har feber idag också. Han hängde med en sväng efter frukost men sen gick vi hem och bäddade ner honom igen. Jag gick ensam (scary? ...nä verkligen inte!) genom Prag och hittade shoppinggänget I o P på "NewYorker", ett stort klädvaruhus typ HM. På tal om det var vi inne både på HM och Intersport men det känns ju inte rätt att handla där när man är iväg. Istället fortsatte vi norrut och kom in i de judiska kvarteren. Där slog vi oss ner på en kvarterskrog och åt ännu en äkta tjeckisk lunch med gott kött och knödel. Och så öl till det förståss. Sen var det dags för dagens historielektion på det judiska museet. Denna del av Prag lämnade Hitler för att senare kunna bygga "en minnesplats över en utrotad ras"!! Nu blev det ju tack och lo inte riktigt så utan iställlet har denna platsen blivit en levande stadsdel med massa att titta på. Där fanns bl.a en byggnad med alla 74000 namn på judar som aldrig kom tillbaka efter andra världskriget.Här fanns också en utställning med teckningar gjorda av barn i koncentrationslägrena...Mycket känslosamt. Det var inga blommor och hästar på en äng på de teckningarna.. Hu vad dessa barn har fått uppleva.
Vi gick även ett varv på den judiska kyrkogården där 100000 judar ligger begravda i upp till 12 lager. Vi besökte även en synagoga och lite andra byggnader. Idag har jag lärt mig mer om judendomen än jag tidigare gjort på 37 år.
När vi kom tillbaka till hotellet var Joel lite piggare med vi tog det ändå lite lugnt och vilade ett tag. Jag tvättdae upp lite kläder också. Det är svettigt även här i Prag så kläderna är inte fräscha så länge. Men jag har i alla fall inte haft för mycket kläder med mig.
Ingegerd och Patrik gick en sväng till HardRock Cafe medan jag gick till McDonald och hämtade lite mat åt mig och Joel. På vägen var vi inom en trevlig secondhandbutik. Hittade en finfin kjol till Lisa för 70CKR dvs. 28 SEK. Lagom. Sen blev det kvällen med lite packningsbestyr. Imorgon ska vi ju byta hotell för att komma lite närmre staionen på onsdag morgon då tåget hem går 06.30.
4 aug Tisdag Prag
Efter en stökig natt där Joel sovit dåligt vaknade vi till en något svalare dag i Prag. Efter frukost frågade vi om vi fick behålla rummet lite längre så Joel kunde vara kvar och vila. Det gick bra. Ett plus till personalen på hotellet Andante! De har verkligen varit positiva på allt och hjälpt oss med Joel.
Så vi bäddade ner Joel med lite choklad och vatten (låter som en finfin diet...) och drog iväg på stan en liten stund. Det var ju några presenter som skulle inhandlas och pengar som brände i fickan och som skulle vara odugliga imorgon. Vi hittade ett fint fik också där vi gick loss på något typ Wienerbröd med banan och choklad i. Mums! Vi tog även med oss en sån hem till Joel och smet inom ett apotek och köpte halstabletter till honom.
Sen tillbaka till hotellet, lite slapp och sen tog vi tag och hängde på oss ryggsäckarna och vandrade till nästa hotell. Incheckning och vi fick rum nr: 13!!! Trodde inte de hade det numret.. Men det fanns här i alla fall och det var stort och fint. Vi får väl se om det spökar här inatt. Vi ska ju i alla fall upp jättetidigt då tåget går halvsju och det tåget vill vi inte missa. Hungriga var vi nu igen. Eftersom Joel inte var riktigt pigg gick vi bara till närmsta restaurang vilket i Prag är max 100m. Nu hamnade vi på en "Bulgarisk sylta" Men de hade även tjeckisk mat och den har vi ju redan förälskat oss i. Som att äta söndagsstek varje dag! Joel fick nya krafter efter sin chiligulasch så vi vandrade nedför Vaclavska nam till vår favoritaffär NewYorkers och handlade ett gäng t-shirtar för ca. 30 SEK styck. Sen blev det också en Ben&Jerry-glass innan vi gick tillbaka. Vi var inom ett typ ICA för att köpa lite frukost tills imorgon eftersom vi inte hinner äta innan tåget går. Där blev vi utskällda av kassörskan.. Bara för att vi inte fattade att man skulle ställa kundkorgen EFTER kassan. Och att plastpåsarna INTE var gratis fast vi faktiskt tänkt betala dem. Nåja, det ska bli skönt att handla på Jämjöhallen på torsdag...
Nu har Patrik spring i benen och ska rasta fotbollen på terassen, Joel spelar Gameboy och Ingegerd löser korsord. Jag själv ska nog vila huvudet på kudden lite och ta det allmänt lugnt. Det blir nog inte mer gjort ikväll, och imorgon åker vi hem. Det är inte utan att vi har lite hemlängtan allihop. Men jag ska försöka skjuta den framför mig tills imorgon. Idag är vi i Prag och jag har just konstaterat att jag nog kommer att komma hit igen. Det är en mycket trevlig stad och vi har hela Lillsidan kvar att upptäcka.
Och nu efter att ha lusläst alla resetips inser vi att vi bor nära en stadsdel Zizkov som vi nog klipper nu i kväll!
Senare samma kväll.
Det var ett trevligt område öster om järnvägsstationen. Vihittade en stor park där folk kastade frisbee, lekte med sina hundar och barn. Mitt i parken fanns ett "öltält" alá Östersjöfestival. Det var mysigt med storbildsskärm med musikkanalen VH-1 och lugnt tillbakalutat. Lite så är det här i Prag. Alla dricker öl men ingen uppträder berusat. men så är det ofta inte mer än 4%ig öl. Ja det är svårt att inte trivas här. Det är bara dessa dessa turistanpassade grejer i centrum som stör lite. Men nu är det nattinatti för imorgon ringer klockan 05.00. Men å andra sidan som kommer vi förhoppningsvis att somna i våra EGNA sängar i morgon kväll!
5 aug Onsdag På väg mellan Prag-Attanäs
Klockan ringde mitt i natten kändes det som. Vi klev upp, borstade våra tänder, slängde tandborstarna(!) och packade ner det sista. Sen gav vi oss ut i Pragmorgonen. En promenad till järnvägstationen, inköp av kaffe och macka och sen till tåget. Vi fick en egen kupe med 6 sittplatser som vi gjorde om till 3 liggplatser. Där slocknade vi som små grisar med armar och ben om vartannat. Vi sov i nästan 2 timmar och sen börkjade vi piggna till igen. Vad det är skönt att åka tåg!
Plötsligt fick vi sms om att vi var välkomna till Tyskland. Nu började vi ladda inför bytet i Berlin på 6 minuter. Men det är ju en baggis för oss erfarna tågresenärer nuför tiden. Och bytet gick bra. Samma perrong, bara tre älgakliv över till väntande tåg mot Hamburg. Ledsen Berlin, det var inte mycket vi han se och känna av dej. Innan vi hittat våra platser och stuvat undan vårt bagage hade vi hunnit ut från stan. Det får bli en annan gång. Sen åkte vi mot hamburg och gjorde där ett bekymmersfritt byte mot tåget till Köpenhamn. Dock var det kaos på detta tåg. Här var vi lyckliga som bokat platsbiljetter för det var många som fick stå hela vägen. lagom kul...Sen rullade vi på färjan i Puttgarden och sprang uppför trapporna för att intaga föda. Snitschel! Och köpa lite taxfree-godis till flickorna därhemma. ner till tåget igen och rulla hem genom Danmark. Vi fick visa våra Interrailkort för sista gången. Nu ska vi skicka in dem för att vi ska komma med i statistikenoch även få en liten present. Det är ju så att man för varje tågbyte måste fylla i datum/tid/från/till och tågnummer. Detta för att Interrail ska kunna följa hur vi backpackers rör oss runt Europa.
Nu är vi återigen på svensk mark och åker Öresundståget mot Karlskrona. Tröttheten kommer smygande och även förväntan och längtan efter de som förhoppningsvis väntar på oss när vi kommer till stationen i Karlskrona.
Det ska bli jätteskönt att komma hem men jag tycker fortfarnde efter dessa dagar:
Det är kul att åka tåg!
Tack och hej och kul att ni har följt oss på vår resa!
3 aug måndag Prag, Praha, Praque
Joel har feber idag också. Han hängde med en sväng efter frukost men sen gick vi hem och bäddade ner honom igen. Jag gick ensam (scary? ...nä verkligen inte!) genom Prag och hittade shoppinggänget I o P på "NewYorker", ett stort klädvaruhus typ HM. På tal om det var vi inne både på HM och Intersport men det känns ju inte rätt att handla där när man är iväg. Istället fortsatte vi norrut och kom in i de judiska kvarteren. Där slog vi oss ner på en kvarterskrog och åt ännu en äkta tjeckisk lunch med gott kött och knödel. Och så öl till det förståss. Sen var det dags för dagens historielektion på det judiska museet. Denna del av Prag lämnade Hitler för att senare kunna bygga "en minnesplats över en utrotad ras"!! Nu blev det ju tack och lo inte riktigt så utan iställlet har denna platsen blivit en levande stadsdel med massa att titta på. Där fanns bl.a en byggnad med alla 74000 namn på judar som aldrig kom tillbaka efter andra världskriget.Här fanns också en utställning med teckningar gjorda av barn i koncentrationslägrena...Mycket känslosamt. Det var inga blommor och hästar på en äng på de teckningarna.. Hu vad dessa barn har fått uppleva.
Vi gick även ett varv på den judiska kyrkogården där 100000 judar ligger begravda i upp till 12 lager. Vi besökte även en synagoga och lite andra byggnader. Idag har jag lärt mig mer om judendomen än jag tidigare gjort på 37 år.
När vi kom tillbaka till hotellet var Joel lite piggare med vi tog det ändå lite lugnt och vilade ett tag. Jag tvättdae upp lite kläder också. Det är svettigt även här i Prag så kläderna är inte fräscha så länge. Men jag har i alla fall inte haft för mycket kläder med mig.
Ingegerd och Patrik gick en sväng till HardRock Cafe medan jag gick till McDonald och hämtade lite mat åt mig och Joel. På vägen var vi inom en trevlig secondhandbutik. Hittade en finfin kjol till Lisa för 70CKR dvs. 28 SEK. Lagom. Sen blev det kvällen med lite packningsbestyr. Imorgon ska vi ju byta hotell för att komma lite närmre staionen på onsdag morgon då tåget hem går 06.30.
4 aug Tisdag Prag
Efter en stökig natt där Joel sovit dåligt vaknade vi till en något svalare dag i Prag. Efter frukost frågade vi om vi fick behålla rummet lite längre så Joel kunde vara kvar och vila. Det gick bra. Ett plus till personalen på hotellet Andante! De har verkligen varit positiva på allt och hjälpt oss med Joel.
Så vi bäddade ner Joel med lite choklad och vatten (låter som en finfin diet...) och drog iväg på stan en liten stund. Det var ju några presenter som skulle inhandlas och pengar som brände i fickan och som skulle vara odugliga imorgon. Vi hittade ett fint fik också där vi gick loss på något typ Wienerbröd med banan och choklad i. Mums! Vi tog även med oss en sån hem till Joel och smet inom ett apotek och köpte halstabletter till honom.
Sen tillbaka till hotellet, lite slapp och sen tog vi tag och hängde på oss ryggsäckarna och vandrade till nästa hotell. Incheckning och vi fick rum nr: 13!!! Trodde inte de hade det numret.. Men det fanns här i alla fall och det var stort och fint. Vi får väl se om det spökar här inatt. Vi ska ju i alla fall upp jättetidigt då tåget går halvsju och det tåget vill vi inte missa. Hungriga var vi nu igen. Eftersom Joel inte var riktigt pigg gick vi bara till närmsta restaurang vilket i Prag är max 100m. Nu hamnade vi på en "Bulgarisk sylta" Men de hade även tjeckisk mat och den har vi ju redan förälskat oss i. Som att äta söndagsstek varje dag! Joel fick nya krafter efter sin chiligulasch så vi vandrade nedför Vaclavska nam till vår favoritaffär NewYorkers och handlade ett gäng t-shirtar för ca. 30 SEK styck. Sen blev det också en Ben&Jerry-glass innan vi gick tillbaka. Vi var inom ett typ ICA för att köpa lite frukost tills imorgon eftersom vi inte hinner äta innan tåget går. Där blev vi utskällda av kassörskan.. Bara för att vi inte fattade att man skulle ställa kundkorgen EFTER kassan. Och att plastpåsarna INTE var gratis fast vi faktiskt tänkt betala dem. Nåja, det ska bli skönt att handla på Jämjöhallen på torsdag...
Nu har Patrik spring i benen och ska rasta fotbollen på terassen, Joel spelar Gameboy och Ingegerd löser korsord. Jag själv ska nog vila huvudet på kudden lite och ta det allmänt lugnt. Det blir nog inte mer gjort ikväll, och imorgon åker vi hem. Det är inte utan att vi har lite hemlängtan allihop. Men jag ska försöka skjuta den framför mig tills imorgon. Idag är vi i Prag och jag har just konstaterat att jag nog kommer att komma hit igen. Det är en mycket trevlig stad och vi har hela Lillsidan kvar att upptäcka.
Och nu efter att ha lusläst alla resetips inser vi att vi bor nära en stadsdel Zizkov som vi nog klipper nu i kväll!
Senare samma kväll.
Det var ett trevligt område öster om järnvägsstationen. Vihittade en stor park där folk kastade frisbee, lekte med sina hundar och barn. Mitt i parken fanns ett "öltält" alá Östersjöfestival. Det var mysigt med storbildsskärm med musikkanalen VH-1 och lugnt tillbakalutat. Lite så är det här i Prag. Alla dricker öl men ingen uppträder berusat. men så är det ofta inte mer än 4%ig öl. Ja det är svårt att inte trivas här. Det är bara dessa dessa turistanpassade grejer i centrum som stör lite. Men nu är det nattinatti för imorgon ringer klockan 05.00. Men å andra sidan som kommer vi förhoppningsvis att somna i våra EGNA sängar i morgon kväll!
5 aug Onsdag På väg mellan Prag-Attanäs
Klockan ringde mitt i natten kändes det som. Vi klev upp, borstade våra tänder, slängde tandborstarna(!) och packade ner det sista. Sen gav vi oss ut i Pragmorgonen. En promenad till järnvägstationen, inköp av kaffe och macka och sen till tåget. Vi fick en egen kupe med 6 sittplatser som vi gjorde om till 3 liggplatser. Där slocknade vi som små grisar med armar och ben om vartannat. Vi sov i nästan 2 timmar och sen börkjade vi piggna till igen. Vad det är skönt att åka tåg!
Plötsligt fick vi sms om att vi var välkomna till Tyskland. Nu började vi ladda inför bytet i Berlin på 6 minuter. Men det är ju en baggis för oss erfarna tågresenärer nuför tiden. Och bytet gick bra. Samma perrong, bara tre älgakliv över till väntande tåg mot Hamburg. Ledsen Berlin, det var inte mycket vi han se och känna av dej. Innan vi hittat våra platser och stuvat undan vårt bagage hade vi hunnit ut från stan. Det får bli en annan gång. Sen åkte vi mot hamburg och gjorde där ett bekymmersfritt byte mot tåget till Köpenhamn. Dock var det kaos på detta tåg. Här var vi lyckliga som bokat platsbiljetter för det var många som fick stå hela vägen. lagom kul...Sen rullade vi på färjan i Puttgarden och sprang uppför trapporna för att intaga föda. Snitschel! Och köpa lite taxfree-godis till flickorna därhemma. ner till tåget igen och rulla hem genom Danmark. Vi fick visa våra Interrailkort för sista gången. Nu ska vi skicka in dem för att vi ska komma med i statistikenoch även få en liten present. Det är ju så att man för varje tågbyte måste fylla i datum/tid/från/till och tågnummer. Detta för att Interrail ska kunna följa hur vi backpackers rör oss runt Europa.
Nu är vi återigen på svensk mark och åker Öresundståget mot Karlskrona. Tröttheten kommer smygande och även förväntan och längtan efter de som förhoppningsvis väntar på oss när vi kommer till stationen i Karlskrona.
Det ska bli jätteskönt att komma hem men jag tycker fortfarnde efter dessa dagar:
Det är kul att åka tåg!
Tack och hej och kul att ni har följt oss på vår resa!
Resedagboken del 3 Lördag-söndag
1 augusti på väg till Prag. Lördag!
Åkte tåg... i många timmar. Vi kom till Linz och det var en riktigt trevlig tågstation. Dit skulle jag vilja åka igen. Rent och fräscht och mycket gott att äta.
Sen kom vi in i ett land (Tjeckien) där vi inte fattade någonting av språket. Standarden på tågen var lite lägre. Vi började också oroa oss lite smått för var vi skulle sova inatt. Vi hade ju inte bokat något hotell i Prag eftersom internetcaféet i BadGastein var under all kritik. Men väl framme i Prag var vi inom ett infocenter och där letades det fram ett hotell som bara låg några hundra meter från stationen och inte var hutlöst dyrt. För er som undrar så betalade vi ungefär 220:- per person inkl. frukost på alla hotell vi varit på. Då har det varit hög standard. Prisvärt helt klart.
Och detta hotellet i Prag var inte sämre. Där fanns t.o.m en fri internetdator i receptionen. Det är guld när man har nyfikna släktingar och vänner hemma i Sverige som följer oss på färden. Kalas också när man inte får ut fler pengar ur Bankomaten utan får gå in på nätet och flytta runt lite pengar.
Vi hade ju som sagt suttit på tåg hela dagen så vi hade lite spring i benen. Vi gick en sväng runt de närmsta kvarteren. Det visade sig att vi nog hamnat i Prags motsvarighet till "Red Light district" med lite suspekta skyltfönster men det verkar rätt lugnt i alla fall.
Nu måste vi erkänna att vi gick till mcDonalds för att äta ikväll. Men vi var faktiskt lite sugna på det ikväll. Och dessutom kan man få starköl till menyn här Prag...Var om inte i Prag...
2 aug Prag Söndag
Unnade oss en liten sovmorgon idag. Det är ju faktiskt söndag. Joel kände inte sig riktigt bra så efter frukosten bäddade han ner sig framför tv:n och vi andra gick ut för att utforska Prag. Vi gick mot gamla stan och insåg rätt snabbt att Prag är en turiststad med mängder av souvenirbutiker med samma innehåll och massor av japaner med kameror. Ett annat fenomen i Prag är dessa guidade turer där det i täten går en guide med ett paraply, färgad pinne eller något annat över huvudet för att alla ska följa rätt guide. Men vi klarade oss själva och gjorde det man skulle göra i Prag: Vi tittade på det astronomiska uret på det gamla rådhuset och också vid heltimmen när de gamla apostlarna visade sig i luckorna. Sen gick vi in i Tynkyrkan där Tycho Brahe är begraven. Mäktig kyrka men när man nyss varit i Doumen i Milano blir allt annat lite pluttigt.
Sen följde vi strömmen och vandrade Karlsgatan ner till Karlsbron, Prag stora turistmagnet. Den var vacker med alla vackra statyer men såå tjockt med turister överallt. Det förtar stämningen lite. Men sen tog vi en öl på en liten uteservering och tittade på allt folk som strömmade förbi och det blev genast lite roligare. Sen gick vi en sväng bort till de judiska kvarteren men Patrik började bli trött och vi längtade hem till Joel. Så vi vände hemåt och gick och hämtade Joel och åt lunch på kvarterskrogen vid hotellet. Jag åt köttgryta med bacondumplings och potatiskaka. Gott! Joel beställde lax men det kom in något som liknade tonfisk och var helt grått och torrt. Han blev besviken. Men å andra sidan tror jag inte något hade smakat gott just då för han var ganska dålig och hade jätteont i halsen.
Ingegerd åt "mammas fläsk med knödel" och Patrik "stek med knödel och gräddsås". Patriks betyg: "Det godaste jag nånsin ätit!" Ja, och det bästa: 4 väl tilltagna portioner plus öl till oss och läsk till grabbarna 575 CKR dvs 230 SEK. Prisvärt. Prag är billigt att äta och dricka i. Sen köpte vi lite godis och gick upp på rummet och vilade lite. Det är ju faktiskt söndag. Ingegerd och Patrik tog en tur till på stan medan jag och Joel stannade inne. Det drog ihop sig till åskväder och jag o Joel räknade sekunder mellan blixt och dunder. När det var 1 sek mellan blixt o dunder stängde vi fönstret....
Vi var inte så värst hungriga så vi festade loss på knäckebröd och mjukost, öl och youghurt. Det gick bra det också. Ingegerd och Patrik sprang ner och tog en cheeseburgare på McD och sen blev det tidig sänggång.
Åkte tåg... i många timmar. Vi kom till Linz och det var en riktigt trevlig tågstation. Dit skulle jag vilja åka igen. Rent och fräscht och mycket gott att äta.
Sen kom vi in i ett land (Tjeckien) där vi inte fattade någonting av språket. Standarden på tågen var lite lägre. Vi började också oroa oss lite smått för var vi skulle sova inatt. Vi hade ju inte bokat något hotell i Prag eftersom internetcaféet i BadGastein var under all kritik. Men väl framme i Prag var vi inom ett infocenter och där letades det fram ett hotell som bara låg några hundra meter från stationen och inte var hutlöst dyrt. För er som undrar så betalade vi ungefär 220:- per person inkl. frukost på alla hotell vi varit på. Då har det varit hög standard. Prisvärt helt klart.
Och detta hotellet i Prag var inte sämre. Där fanns t.o.m en fri internetdator i receptionen. Det är guld när man har nyfikna släktingar och vänner hemma i Sverige som följer oss på färden. Kalas också när man inte får ut fler pengar ur Bankomaten utan får gå in på nätet och flytta runt lite pengar.
Vi hade ju som sagt suttit på tåg hela dagen så vi hade lite spring i benen. Vi gick en sväng runt de närmsta kvarteren. Det visade sig att vi nog hamnat i Prags motsvarighet till "Red Light district" med lite suspekta skyltfönster men det verkar rätt lugnt i alla fall.
Nu måste vi erkänna att vi gick till mcDonalds för att äta ikväll. Men vi var faktiskt lite sugna på det ikväll. Och dessutom kan man få starköl till menyn här Prag...Var om inte i Prag...
2 aug Prag Söndag
Unnade oss en liten sovmorgon idag. Det är ju faktiskt söndag. Joel kände inte sig riktigt bra så efter frukosten bäddade han ner sig framför tv:n och vi andra gick ut för att utforska Prag. Vi gick mot gamla stan och insåg rätt snabbt att Prag är en turiststad med mängder av souvenirbutiker med samma innehåll och massor av japaner med kameror. Ett annat fenomen i Prag är dessa guidade turer där det i täten går en guide med ett paraply, färgad pinne eller något annat över huvudet för att alla ska följa rätt guide. Men vi klarade oss själva och gjorde det man skulle göra i Prag: Vi tittade på det astronomiska uret på det gamla rådhuset och också vid heltimmen när de gamla apostlarna visade sig i luckorna. Sen gick vi in i Tynkyrkan där Tycho Brahe är begraven. Mäktig kyrka men när man nyss varit i Doumen i Milano blir allt annat lite pluttigt.
Sen följde vi strömmen och vandrade Karlsgatan ner till Karlsbron, Prag stora turistmagnet. Den var vacker med alla vackra statyer men såå tjockt med turister överallt. Det förtar stämningen lite. Men sen tog vi en öl på en liten uteservering och tittade på allt folk som strömmade förbi och det blev genast lite roligare. Sen gick vi en sväng bort till de judiska kvarteren men Patrik började bli trött och vi längtade hem till Joel. Så vi vände hemåt och gick och hämtade Joel och åt lunch på kvarterskrogen vid hotellet. Jag åt köttgryta med bacondumplings och potatiskaka. Gott! Joel beställde lax men det kom in något som liknade tonfisk och var helt grått och torrt. Han blev besviken. Men å andra sidan tror jag inte något hade smakat gott just då för han var ganska dålig och hade jätteont i halsen.
Ingegerd åt "mammas fläsk med knödel" och Patrik "stek med knödel och gräddsås". Patriks betyg: "Det godaste jag nånsin ätit!" Ja, och det bästa: 4 väl tilltagna portioner plus öl till oss och läsk till grabbarna 575 CKR dvs 230 SEK. Prisvärt. Prag är billigt att äta och dricka i. Sen köpte vi lite godis och gick upp på rummet och vilade lite. Det är ju faktiskt söndag. Ingegerd och Patrik tog en tur till på stan medan jag och Joel stannade inne. Det drog ihop sig till åskväder och jag o Joel räknade sekunder mellan blixt och dunder. När det var 1 sek mellan blixt o dunder stängde vi fönstret....
Vi var inte så värst hungriga så vi festade loss på knäckebröd och mjukost, öl och youghurt. Det gick bra det också. Ingegerd och Patrik sprang ner och tog en cheeseburgare på McD och sen blev det tidig sänggång.
Resedagbok 2 tors-fred
30 juli Torsdag Mellan Milano och BadGastein
Vaknade och åt frukost. Packade det sista och gav oss av från Hotel Demo. Lite jobbigt blev det när man plötsligt inte kunde betala med kort som planerat. Men Ingegerd halade upp lite ”cash” ur ”magen”.
Sen sa vi Ciao, Ciao till våra nya vänner i smörgåsbaren och traskade bort till stationen. Där hoppade vi på det flashiga tåget som går mellan Milano och Venedig. Det kändes nästan lite kyligt av luftkonditioneringen när vi steg på men efter några minuter var vi lika svettiga och varma igen. Men resan gick fort och lätt till och strax var vi framme i Verona där vi skulle byta tåg till ett regionalt som skulle ta oss norrut till Innsbruck och Alperna. Norrut dvs. hemåt…
Nu lämnar det mysiga landet Italien där jag alltid känt en speciell värme oavsett om jag varit här på skidsemester eller som nu mitt i sommaren. Det var inte sista gången jag var i Italien. Funderar på en studiecirkel i italienska till hösten…
Vi åkte förbi otroliga vinodlingar som täcker varenda liten kvadratmeter. Fram till Brennerpasset flöt det på bra. Men där skulle vi byta till ett annat tåg som skulle gå till Innsbruck. Vi hoppade av och började leta efter en anslagstavla för att se vilket spår det skulle gå ifrån. Där stod det Perrong 1N. Vi och några backpackstjejer begav oss dit. Inget tåg… Där stod en man utan skor på fötterna och vi frågade honom om det var här tåget till Innsbruck skulle komma in. Visst sa han och vi coolade ner oss en stund. Men inget tåg kom och efter några förvirrade minuter och ett upptäckt anslag om att tåget ersatts med buss (Emmabodafenomenet) stod det klart för oss att bussen avgått från vägen utanför för 5 minuter sedan. Samtidigt som vi stod och väntade på perrongen 1 enligt mannen utan skors anvisningar…Resultat av detta: ”Never trust a man without shoes”.
Istället blev pizza på andra sidan gatan och så glad jag blev när jag upptäckte en svensk bil köra förbi. Jag var bara tvungen att vinka. Betala pizzorna och sen till stationen.
NU skulle vi med tåget. Dock rullar det in ett tåg mot München först. Våra nyfunna vänner hoppar glatt på detta och efter en överläggning inser vi att Innsbruck ligger på vägen till München så vi hoppar också på. Får först ursäkta en man som står i utanför dörren och röker. Dock var det så fullt på tåget att vi säger: ”Äsch, vi tar nästa istället” och hoppar av. Får ursäkta samma man igen. Sen frågar jag tågvärden på perrongen om tåget till Innsbruck. ”Det ÄR detta” svarar han så vi vänder och gå på igen varvid mannen som röker tittar stort på oss och säger ”again???!”. ”Yes” svarar vi och bryter ut i ett skrattanfall som varade en god stund. Sen hamnar lilla familjen Svensson/Thorell i en kuppe där det redan satt en tjej och en man och de kan inte haft det lätt just då. Som vi skrattade och skulle försöka bli av med all packning och mitt i allt detta får Joel ett sms från Jossan där det står: ”Här regna det som sattan”. Oj, oj oj vad det är kul att åka tåg…
Men resan gick bra och ett snabbt byte i Innsbruck mot Salsburg och där byte till Schwarzach. Det skojigaste i Salsburg var att loken spelade en sklar som lät som saxofon när de axade iväg. Det lät kul. I Schwarzach kom ett tåg in på stationen när vi väntade och släppte tryckluftsbromsarna precis bredvid Joel. Han blev så rädd att han svalde tuggummit! Vi ringde hotellet i BadGastein och sa att vi var sena men på väg och hon svarade något trött: ”I´m waiting”. Då klockan var närmare 10 på kvällen när vi rullade in på stationen var vi ganska tacksamma att vi valt ett hotell som låg så när stationen. Och lilla tanten på hotellet hade väntat tålmodigt och vi fick ett fint rum. När vi sen slog på tv:n visade det sig att det var en match med Manchester United och då var glädjen total för vissa.
31 juli Fredag BadGastein
Efter en god natt förutom för de som var ute och kröp hinderbana och hon som drömde om tusen tågbyten vaknade vi 8.30. Idag skulle vi uppleva en alpsemester i koncentrerad light form. Eller som vi också valde att kalla den: ”Utan långkalsonger i Tyrolen”. Vi började med en traditionell frukost i alperna: Brötschen, schinken unt käse. Bröd, skinka och ost. Sen använde jag medhavd Y3 och tvättade upp lite kläder. Mycket svettiga kläder med sen Milano.
Sen gav vi oss av nedför otroligt branta gator till byn där turistinfo och bankomat hittades. Sen en tuff brant march upp till sittliften. Jag har inga såna muskler, vi har ju inga backar att träna i hemma…Sen åkte vi sittlift upp till toppstugan. Märklig känsla att åka sitt lift utan skidor. Vi var tvungna att ”torråka” för att få rätta känslan. Och hela världen är grön istället för vit. Men Alperna är lika imponerande sommar som vinter i alla fall. Efter en stärkande gulaschsoppa i toppstugan stegade vi vidare till fots uppför berget. Ca 1 km gick vi tills vi kom till en alpbäck där vi drack vattnet direkt från händerna och passade sen också på att plaska med våra fötter i den. Det var vindlande stigar och fantastiska vyer däruppe. Tyvärr går det ju inte att få med känslan på foto men Joel gjorde några tappra försök i alla fall.
Sen gick vi tillbaka och tog sittliften ner igen. En hisnande känsla att åka sittlift nerför och ha hela dalgången framför sig. Sen blev det gång nertill byn igen och uppför samma branta gator vi gått nerför i morse. Vi köpte lite souvernirer och sen tillbaka till rummet för att hämta badkläder.
Nu skulle det badas! Många olika bassänger både ute och inne med 32gradigt vatten och bubblor både här och där! Härligt! På vägen nedför trappen på hotellet blev Ingegerd stoppad av en man. Han pekade på hennes COOP-nära-kasse och sa på svenska: ”Den kassen hör inte hemma här”. Det visade sig var ett väldigt trevligt par från västkusten som var på väg till Italien med bil och hade checkat in på samma hotell.
Internetcafé är inte alltid vad man tror. I BadGatein bestod det av en Kebab/pizzeria med storbildskärmar med sportkanaler, BlackJackmaskiner och rökande ”turkar”. I ett hörn stod en dator med en myntautomat vid sidan om. 10 cent=1 minut. Vi stoppade i 1,50 EUR och fick en kvarts internettande. Problemet var att det inte var bredband…Troligtvis någon slö modemuppkoppling som hela tiden hängde upp sig eller bröts. Efter några försök insåg vi att vi inte skulle klara att boka något hotell i Prag från denna datorn. Vi fick helt enkelt lita på ödet när vi kom till Prag. Istället blev det ett snabbt ”Vi är i BadGastein och allt är bra” på Facebook.
Hungriga var vi inte, bara törstiga så vi gick in på Shell och köpte vatten, Cola, bubblande vin och lite chips och salta pinnar. Sen blev det chill och poker på hotellet. Vi passade också på att börja läsa in oss på Prag dit färden kommer att gå imorgon. Det tjeckiska språket är inte lätt. Det är inte likt något annat. Sen blev vi lite hungriga i alla fall så vi gick ner och köpte lite pommes i ”ett hål i väggen”. Joel dansade lite till Michael Jackson och genast höjdes volymen. Han är grabben som kan bjuda på sig själv när ingen känner honom. Sen gick vi tillbaka för att packa ner det som var torrt.
Små syntethanddukar är bra för de tar liten plats och suger upp bra, men det tar tid att få dem torra igen. Natti, natti. Imorgon går tåget till Prag 8.20. Där kommer vi att stanna i 4 nätter. Dock har vi inte bokat något hotell så vi får se var vi hamnar.
Vaknade och åt frukost. Packade det sista och gav oss av från Hotel Demo. Lite jobbigt blev det när man plötsligt inte kunde betala med kort som planerat. Men Ingegerd halade upp lite ”cash” ur ”magen”.
Sen sa vi Ciao, Ciao till våra nya vänner i smörgåsbaren och traskade bort till stationen. Där hoppade vi på det flashiga tåget som går mellan Milano och Venedig. Det kändes nästan lite kyligt av luftkonditioneringen när vi steg på men efter några minuter var vi lika svettiga och varma igen. Men resan gick fort och lätt till och strax var vi framme i Verona där vi skulle byta tåg till ett regionalt som skulle ta oss norrut till Innsbruck och Alperna. Norrut dvs. hemåt…
Nu lämnar det mysiga landet Italien där jag alltid känt en speciell värme oavsett om jag varit här på skidsemester eller som nu mitt i sommaren. Det var inte sista gången jag var i Italien. Funderar på en studiecirkel i italienska till hösten…
Vi åkte förbi otroliga vinodlingar som täcker varenda liten kvadratmeter. Fram till Brennerpasset flöt det på bra. Men där skulle vi byta till ett annat tåg som skulle gå till Innsbruck. Vi hoppade av och började leta efter en anslagstavla för att se vilket spår det skulle gå ifrån. Där stod det Perrong 1N. Vi och några backpackstjejer begav oss dit. Inget tåg… Där stod en man utan skor på fötterna och vi frågade honom om det var här tåget till Innsbruck skulle komma in. Visst sa han och vi coolade ner oss en stund. Men inget tåg kom och efter några förvirrade minuter och ett upptäckt anslag om att tåget ersatts med buss (Emmabodafenomenet) stod det klart för oss att bussen avgått från vägen utanför för 5 minuter sedan. Samtidigt som vi stod och väntade på perrongen 1 enligt mannen utan skors anvisningar…Resultat av detta: ”Never trust a man without shoes”.
Istället blev pizza på andra sidan gatan och så glad jag blev när jag upptäckte en svensk bil köra förbi. Jag var bara tvungen att vinka. Betala pizzorna och sen till stationen.
NU skulle vi med tåget. Dock rullar det in ett tåg mot München först. Våra nyfunna vänner hoppar glatt på detta och efter en överläggning inser vi att Innsbruck ligger på vägen till München så vi hoppar också på. Får först ursäkta en man som står i utanför dörren och röker. Dock var det så fullt på tåget att vi säger: ”Äsch, vi tar nästa istället” och hoppar av. Får ursäkta samma man igen. Sen frågar jag tågvärden på perrongen om tåget till Innsbruck. ”Det ÄR detta” svarar han så vi vänder och gå på igen varvid mannen som röker tittar stort på oss och säger ”again???!”. ”Yes” svarar vi och bryter ut i ett skrattanfall som varade en god stund. Sen hamnar lilla familjen Svensson/Thorell i en kuppe där det redan satt en tjej och en man och de kan inte haft det lätt just då. Som vi skrattade och skulle försöka bli av med all packning och mitt i allt detta får Joel ett sms från Jossan där det står: ”Här regna det som sattan”. Oj, oj oj vad det är kul att åka tåg…
Men resan gick bra och ett snabbt byte i Innsbruck mot Salsburg och där byte till Schwarzach. Det skojigaste i Salsburg var att loken spelade en sklar som lät som saxofon när de axade iväg. Det lät kul. I Schwarzach kom ett tåg in på stationen när vi väntade och släppte tryckluftsbromsarna precis bredvid Joel. Han blev så rädd att han svalde tuggummit! Vi ringde hotellet i BadGastein och sa att vi var sena men på väg och hon svarade något trött: ”I´m waiting”. Då klockan var närmare 10 på kvällen när vi rullade in på stationen var vi ganska tacksamma att vi valt ett hotell som låg så när stationen. Och lilla tanten på hotellet hade väntat tålmodigt och vi fick ett fint rum. När vi sen slog på tv:n visade det sig att det var en match med Manchester United och då var glädjen total för vissa.
31 juli Fredag BadGastein
Efter en god natt förutom för de som var ute och kröp hinderbana och hon som drömde om tusen tågbyten vaknade vi 8.30. Idag skulle vi uppleva en alpsemester i koncentrerad light form. Eller som vi också valde att kalla den: ”Utan långkalsonger i Tyrolen”. Vi började med en traditionell frukost i alperna: Brötschen, schinken unt käse. Bröd, skinka och ost. Sen använde jag medhavd Y3 och tvättade upp lite kläder. Mycket svettiga kläder med sen Milano.
Sen gav vi oss av nedför otroligt branta gator till byn där turistinfo och bankomat hittades. Sen en tuff brant march upp till sittliften. Jag har inga såna muskler, vi har ju inga backar att träna i hemma…Sen åkte vi sittlift upp till toppstugan. Märklig känsla att åka sitt lift utan skidor. Vi var tvungna att ”torråka” för att få rätta känslan. Och hela världen är grön istället för vit. Men Alperna är lika imponerande sommar som vinter i alla fall. Efter en stärkande gulaschsoppa i toppstugan stegade vi vidare till fots uppför berget. Ca 1 km gick vi tills vi kom till en alpbäck där vi drack vattnet direkt från händerna och passade sen också på att plaska med våra fötter i den. Det var vindlande stigar och fantastiska vyer däruppe. Tyvärr går det ju inte att få med känslan på foto men Joel gjorde några tappra försök i alla fall.
Sen gick vi tillbaka och tog sittliften ner igen. En hisnande känsla att åka sittlift nerför och ha hela dalgången framför sig. Sen blev det gång nertill byn igen och uppför samma branta gator vi gått nerför i morse. Vi köpte lite souvernirer och sen tillbaka till rummet för att hämta badkläder.
Nu skulle det badas! Många olika bassänger både ute och inne med 32gradigt vatten och bubblor både här och där! Härligt! På vägen nedför trappen på hotellet blev Ingegerd stoppad av en man. Han pekade på hennes COOP-nära-kasse och sa på svenska: ”Den kassen hör inte hemma här”. Det visade sig var ett väldigt trevligt par från västkusten som var på väg till Italien med bil och hade checkat in på samma hotell.
Internetcafé är inte alltid vad man tror. I BadGatein bestod det av en Kebab/pizzeria med storbildskärmar med sportkanaler, BlackJackmaskiner och rökande ”turkar”. I ett hörn stod en dator med en myntautomat vid sidan om. 10 cent=1 minut. Vi stoppade i 1,50 EUR och fick en kvarts internettande. Problemet var att det inte var bredband…Troligtvis någon slö modemuppkoppling som hela tiden hängde upp sig eller bröts. Efter några försök insåg vi att vi inte skulle klara att boka något hotell i Prag från denna datorn. Vi fick helt enkelt lita på ödet när vi kom till Prag. Istället blev det ett snabbt ”Vi är i BadGastein och allt är bra” på Facebook.
Hungriga var vi inte, bara törstiga så vi gick in på Shell och köpte vatten, Cola, bubblande vin och lite chips och salta pinnar. Sen blev det chill och poker på hotellet. Vi passade också på att börja läsa in oss på Prag dit färden kommer att gå imorgon. Det tjeckiska språket är inte lätt. Det är inte likt något annat. Sen blev vi lite hungriga i alla fall så vi gick ner och köpte lite pommes i ”ett hål i väggen”. Joel dansade lite till Michael Jackson och genast höjdes volymen. Han är grabben som kan bjuda på sig själv när ingen känner honom. Sen gick vi tillbaka för att packa ner det som var torrt.
Små syntethanddukar är bra för de tar liten plats och suger upp bra, men det tar tid att få dem torra igen. Natti, natti. Imorgon går tåget till Prag 8.20. Där kommer vi att stanna i 4 nätter. Dock har vi inte bokat något hotell så vi får se var vi hamnar.
Resedagbok, del 1 mån-ons
27 juli 2009 NU sitter vi på tåget i Karlskrona.
Klockan är halv sju och det är en underbar morgon. Vi har blivit avvinkade av Hansi, Josefin och Lisa. Lite sorgligt men så är det ju alltid.
Nu ska vi åka mot Malmö och i Mörrum hoppar våra resekompisar Ingegerd och Patrik på. Lite skeptisk var tågvärden till vår biljett men det verkade vara som det skulle i alla fall. Nu lämnar vi Karlskrona och jag ska vila ögonen lite. Lugnet före stormen…
Samma dag kl. 13:33
Nu är vi på tågluff på riktigt. Vi har visat Interrailpassen för första gången. Och hur bra gick det då? Ingegerd hade skrivit lite fel på Railpassen och sen ändrat det.
DET FÅR MAN INTE!!! ”For Helvete” som tågvärdinnan sa…Men hon trodde att det skulle funka ändå. Nu är vi jättenervösa när vi ska fylla i dem igen. Vi är på väg från Köpenhamn till Hamburg via Rödby-Puttgarden. Vi har fått bra platser och efter en liten paus i Köpenhamn med Yoggi, macka, kaffe och Pölse har friden nu lagt sig. Ingegerd löser korsord, Patrik lyssnar på musik, Joel spelar GameBoy och jag själv tänker sätta på musik i öronen och slumra en stund.
Senare samma dag.
Nu ska vi snart åka på färjan mellan Rödby-Puttgarden och där ska vi försöka få i oss lite mat. Tyvärr var färjan 10 minuter för sen så det blir även vi. Något som troligen ställer till det i Hamburg när vi bara har 8 minuter till godo för ett byte till tåget mot Frankfurt.
18:52
Mat blev det. För min och Patriks del en stor fiskfile med Pommes och remoladsås. Det satt riktigt bra och efter en snabbtur på toa och taxfree var det till att gå nerför alla trappor igen på färjan och stiga på tåget. Lite spännande att åka tåg på en båt. Och sen var vi då i Tyskland. Tredje riket denna dag. Eftersom vi låg ca. 15 minuter efter tidsplanen började vi bli lite oroliga för bytet i Hamburg. Från början hade vi ju 8 minuter på oss att hoppa av vårt tåg, förflytta oss 7 perronger och sen hoppa på nya tåget. Som läget var nu låg vi hopplöst minst 5 minuter försent. Men efter ett tårdrypande samtal med tågvärden (någonstans här insåg jag vikten med att ha god kontakt med tågvärden) lovade hon att ringa och försöka hålla Frankfurt-tåget. Så vi stod startklara och beredda vi dörrarna när tåget rullade in på Hamburg Hbf och när dörrarna öppnades gjorde vi ett ”älgalöp” uppför trapporna, över perrongerna och nedför trapporna och rätt in i rätt tåg och rätt vagn! ”Schloff” så stängdes dörrarna efter oss och tåget tuffade iväg. Och när vi med hjälp av en trevlig tysk tågvärd (det var det här med god kontakt) körde bort två stackars tjejer som satt på våra platser. De hävdade vänligt men bestämt att de visst hade reserverat dessa platser. Men för Guds skull: Då får de väl se till att de är ute på rätt dag! De hade nämligen bokat till gårdagen tåg….Sorry! Efter detta äventyr smakade lilla vikmuggen med rödvin utmärkt. Tyvärr fick vi inte se många sekunder av Hamburg men vi får ta igen det någon annan gång. Nu ska vi rulla på till Frankfurt 22:00 där vi ska byta till vårt nattåg som ska ta oss genom sydtyskland, Schweiz och norditalien för att vi ska rulla in i Milano i morgon bitti
Italien 28 juli måndag 07:40
Efter en hyfsad nattsömn vaknade vi vid halvsju och tittade ut genom tågfönstret. Och blev helt betagna av Alperna och dess mäktighet. Det är fantastiskt hur olikt landskapet är jämfört med platta Attanäs. Nu är vi snart framme i Milano och då ska vi försöka hitta till vårt förbokade hotell och lämna in våra väskor innan vi ger oss av på nya äventyr. Senare samma dag. Det kostade 80 cent att kissa på stationen så vi passade på att tvätta oss, borsta tänderna och byta kläder samtidigt. Vi hittade sen rätt snabbt till Hotell Demo – ett helt ok hotell nära stationen och rent och snyggt. Vi tog en god frukost i smörgåsbaren bredvid hotellet. Kineserna som arbetade där var inte så haja på engelska men de var glada och vi fick några helt underbara panini. Varma mozarella och skinkbaguetter. Sen löste vi ett 2dygnskort på tunnelbana, spårvagn och bussar. Ett smart drag då vi verkligen åkte väldigt mycket Metro (tunnelbana). Det kostade 5,50 EUR och gällde 48 timmar.
Därefter gav vi oss ner i Metron och åkte direkt till Il Doumo. En mäktig katedral som börjades byggas någongång på 1300talet. Plats för 40000 personer dvs. hela Milanos befolkning på den tiden. Det var tanken att alla skulle få plats. Enorma byggnadsverk får en att tänka tankar som: Om man är med och bygger något som kommer att ta 500 år att färdigställa…då är inte projektet källarstugan som jobbigt längre. Uppe på taket på Il Doumo har man en fantastisk utsikt. Värmen…34 grader är varmt om man inte har tillgång till bad. Dock funkar fontäner nästan lika bra. Dessutom kan man använda fontäner som tvättmaskin, fast vi använde den bara som fotbad.
I Gallerian letade vi upp den berömda tjuren för att snurra hälen i dess pung. Snurra hälen i en tjurtestikel för att få evig lycka - hur tänkte de där?
Vi hittade ett grönområde där vi slog oss ner under ett pinjeträd med varsin öl jag och Ingegerd. Grabbarna sprang runt lite och konstaterade att pinjeträdens frukter liknar en snopp och är klibbiga när man tar i dem. Sen letade vi upp SanSiro, nästa stora enorma byggnadsverk i Milano. Fotbollsstadion som rymmer 85000 personer och inte är helt lätt att hitta till. Men när vi väl kom dit så var det värt skoskaven. Vi fick en guidad tur inne på arenan och inte nog med det. Vi fick gå ner och sätta oss både i Inters och AC Milans omklädningsrum. Vilken känsla för en fotbollsgrabb som Patrik. Och väl ute konstaterade vi att om vi åkt spårvagn 16 hade vi kommit ända fram, utan skoskav.
Så vi tog spårvagn 16 tillbaka till centrum och hoppade av vid en pizzaslicebar. Mums. Sen tog vi metron tillbaka till hotellet. Det går ju så lätt att åka Metro i Milano. Har man dessutom Ingegerd med med linjekartan kan inget gå fel!
Siesta är något man använder sig av i Medelhavsområdet. Det är ju något jag gärna gör hemma också i och för sig, men när termometern närmar sig 35 grader är det skönt att krypa in under lakanet och koppla av en stund.
Efter lite vila var vi redo att ge oss ut på stan igen. Ner i metron och iväg till ett område brevid en kanal där det skulle finnas många serveringar. I Milano och kanske i hela Italien finns ett fenomen som kallas ”Apertiva”. Det innebär att man köper en drink alt. Vin/öl för 8 EUR och sen får man äta hur mycket man vill av en buffe. Detta gäller mellan 18-22 och är deras HappyHour eller AfterWork. Och här snackar vi god italiensk mat…Mums! Vi åt för hela pengen…
Sen drog vi hemåt och planerade lite för framtiden och uppdaterade Facebook. Allt för att de där hemma skulle kunna följa oss.
Tisdag 29 juli Milano
Idag vaknade vi när vi hörde ljudet av vatten som rann över Joel. Dock visade det sig att det var en vägg emellan. Hotellet är väldigt lyhört…Frukost i Milano är en söt historia. Söta crossianter, nutella eller syltpålägg och söt apelsinsaft istället för apelsinjuice. Men man kanske vänjer sig även vid det. Sen var det dags att boka biljetter till nästa dags tågetapp. Det var megalång kö men det är ju då man lär känna folket. Vi blev bekanta med en argsint liten italienska som viftade hej vilt hur folk skulle gå och så vidare. Sen var där två tjejer från England som varit ute och tågluffat i en månad och reste planlöst. Låter mysigt.
När vi fixat platsbiljetterna drog vi ut på Milanos gator. Vi gick den största modegatan och där var affärer och skyltfönster som det kändes att vi inte ens hade råd att gå in/titta i. Sen hittade vi en park där vi åt glass, drack en öl och sen började naturbiologerna leta efter ödlor och sumpråttor. Vi hittade också kamoflagefärgade träd och BajjaMajjor De Luxe med ”rullband” för stora A. Teknikens under. Sen upptäckte vi att man inte kan åka Metron om man inte har biljett. Har man biljett kan man ändå inte åka hur långt som helst. Men det förstod inte vi… ”The ticket no good here”. Så vi fick åka i alla fall för det hade nog varit jobbigare att förklara att vi var utanför zonen för 48timmarskortet.
Men vi var i alla fall ute i en förort i nordöstra delen av Milano och där besökte vi en katolsk kyrkogård. De är väldigt speciella då de har foton på de döda (när de fanns i livet) och rikt utsmyckade gravstenar eller bara en lucka på en vägg ofta med ljus. Det blir ju faktiskt mycket mer ”levande” och personligt då. Vackert var det i alla fall och ett lugnt avbrott i storstadslivet. Efter det var det skönt att åka till ”vår” fontän igen. Patrik var dock så fotbollssugen att vi fick åka tillbaka till Doumen och köpa en fotboll i fotbollsaffären vi spanat in tidigare. Sen var det tillbaka till parken vid Slottet så grabbarna kunde spela lite fotboll. Ingegerd och jag tog varsin öl och passade på att skriva lite vykort. På jakt efter Mozarellabaren vi planerade ta vår Apertiva på ikväll fann vi både en skoaffär och en ”typ ICA-affär”. I båda gjordes inköp. Tre portioner senare på mozarellabaren så vandrade vi hemåt i den varma Milanokvällen. Gick inom ett internetcafe för att kolla tågtider och hotell i badGastein som vi planerar att resa till imorgon. Och så rapportera på Facebook förstås. Hem och duscha och packa. Imorgon lämnar vi Milano och far vidare upp i Alperna. Natti.
Klockan är halv sju och det är en underbar morgon. Vi har blivit avvinkade av Hansi, Josefin och Lisa. Lite sorgligt men så är det ju alltid.
Nu ska vi åka mot Malmö och i Mörrum hoppar våra resekompisar Ingegerd och Patrik på. Lite skeptisk var tågvärden till vår biljett men det verkade vara som det skulle i alla fall. Nu lämnar vi Karlskrona och jag ska vila ögonen lite. Lugnet före stormen…
Samma dag kl. 13:33
Nu är vi på tågluff på riktigt. Vi har visat Interrailpassen för första gången. Och hur bra gick det då? Ingegerd hade skrivit lite fel på Railpassen och sen ändrat det.
DET FÅR MAN INTE!!! ”For Helvete” som tågvärdinnan sa…Men hon trodde att det skulle funka ändå. Nu är vi jättenervösa när vi ska fylla i dem igen. Vi är på väg från Köpenhamn till Hamburg via Rödby-Puttgarden. Vi har fått bra platser och efter en liten paus i Köpenhamn med Yoggi, macka, kaffe och Pölse har friden nu lagt sig. Ingegerd löser korsord, Patrik lyssnar på musik, Joel spelar GameBoy och jag själv tänker sätta på musik i öronen och slumra en stund.
Senare samma dag.
Nu ska vi snart åka på färjan mellan Rödby-Puttgarden och där ska vi försöka få i oss lite mat. Tyvärr var färjan 10 minuter för sen så det blir även vi. Något som troligen ställer till det i Hamburg när vi bara har 8 minuter till godo för ett byte till tåget mot Frankfurt.
18:52
Mat blev det. För min och Patriks del en stor fiskfile med Pommes och remoladsås. Det satt riktigt bra och efter en snabbtur på toa och taxfree var det till att gå nerför alla trappor igen på färjan och stiga på tåget. Lite spännande att åka tåg på en båt. Och sen var vi då i Tyskland. Tredje riket denna dag. Eftersom vi låg ca. 15 minuter efter tidsplanen började vi bli lite oroliga för bytet i Hamburg. Från början hade vi ju 8 minuter på oss att hoppa av vårt tåg, förflytta oss 7 perronger och sen hoppa på nya tåget. Som läget var nu låg vi hopplöst minst 5 minuter försent. Men efter ett tårdrypande samtal med tågvärden (någonstans här insåg jag vikten med att ha god kontakt med tågvärden) lovade hon att ringa och försöka hålla Frankfurt-tåget. Så vi stod startklara och beredda vi dörrarna när tåget rullade in på Hamburg Hbf och när dörrarna öppnades gjorde vi ett ”älgalöp” uppför trapporna, över perrongerna och nedför trapporna och rätt in i rätt tåg och rätt vagn! ”Schloff” så stängdes dörrarna efter oss och tåget tuffade iväg. Och när vi med hjälp av en trevlig tysk tågvärd (det var det här med god kontakt) körde bort två stackars tjejer som satt på våra platser. De hävdade vänligt men bestämt att de visst hade reserverat dessa platser. Men för Guds skull: Då får de väl se till att de är ute på rätt dag! De hade nämligen bokat till gårdagen tåg….Sorry! Efter detta äventyr smakade lilla vikmuggen med rödvin utmärkt. Tyvärr fick vi inte se många sekunder av Hamburg men vi får ta igen det någon annan gång. Nu ska vi rulla på till Frankfurt 22:00 där vi ska byta till vårt nattåg som ska ta oss genom sydtyskland, Schweiz och norditalien för att vi ska rulla in i Milano i morgon bitti
Italien 28 juli måndag 07:40
Efter en hyfsad nattsömn vaknade vi vid halvsju och tittade ut genom tågfönstret. Och blev helt betagna av Alperna och dess mäktighet. Det är fantastiskt hur olikt landskapet är jämfört med platta Attanäs. Nu är vi snart framme i Milano och då ska vi försöka hitta till vårt förbokade hotell och lämna in våra väskor innan vi ger oss av på nya äventyr. Senare samma dag. Det kostade 80 cent att kissa på stationen så vi passade på att tvätta oss, borsta tänderna och byta kläder samtidigt. Vi hittade sen rätt snabbt till Hotell Demo – ett helt ok hotell nära stationen och rent och snyggt. Vi tog en god frukost i smörgåsbaren bredvid hotellet. Kineserna som arbetade där var inte så haja på engelska men de var glada och vi fick några helt underbara panini. Varma mozarella och skinkbaguetter. Sen löste vi ett 2dygnskort på tunnelbana, spårvagn och bussar. Ett smart drag då vi verkligen åkte väldigt mycket Metro (tunnelbana). Det kostade 5,50 EUR och gällde 48 timmar.
Därefter gav vi oss ner i Metron och åkte direkt till Il Doumo. En mäktig katedral som börjades byggas någongång på 1300talet. Plats för 40000 personer dvs. hela Milanos befolkning på den tiden. Det var tanken att alla skulle få plats. Enorma byggnadsverk får en att tänka tankar som: Om man är med och bygger något som kommer att ta 500 år att färdigställa…då är inte projektet källarstugan som jobbigt längre. Uppe på taket på Il Doumo har man en fantastisk utsikt. Värmen…34 grader är varmt om man inte har tillgång till bad. Dock funkar fontäner nästan lika bra. Dessutom kan man använda fontäner som tvättmaskin, fast vi använde den bara som fotbad.
I Gallerian letade vi upp den berömda tjuren för att snurra hälen i dess pung. Snurra hälen i en tjurtestikel för att få evig lycka - hur tänkte de där?
Vi hittade ett grönområde där vi slog oss ner under ett pinjeträd med varsin öl jag och Ingegerd. Grabbarna sprang runt lite och konstaterade att pinjeträdens frukter liknar en snopp och är klibbiga när man tar i dem. Sen letade vi upp SanSiro, nästa stora enorma byggnadsverk i Milano. Fotbollsstadion som rymmer 85000 personer och inte är helt lätt att hitta till. Men när vi väl kom dit så var det värt skoskaven. Vi fick en guidad tur inne på arenan och inte nog med det. Vi fick gå ner och sätta oss både i Inters och AC Milans omklädningsrum. Vilken känsla för en fotbollsgrabb som Patrik. Och väl ute konstaterade vi att om vi åkt spårvagn 16 hade vi kommit ända fram, utan skoskav.
Så vi tog spårvagn 16 tillbaka till centrum och hoppade av vid en pizzaslicebar. Mums. Sen tog vi metron tillbaka till hotellet. Det går ju så lätt att åka Metro i Milano. Har man dessutom Ingegerd med med linjekartan kan inget gå fel!
Siesta är något man använder sig av i Medelhavsområdet. Det är ju något jag gärna gör hemma också i och för sig, men när termometern närmar sig 35 grader är det skönt att krypa in under lakanet och koppla av en stund.
Efter lite vila var vi redo att ge oss ut på stan igen. Ner i metron och iväg till ett område brevid en kanal där det skulle finnas många serveringar. I Milano och kanske i hela Italien finns ett fenomen som kallas ”Apertiva”. Det innebär att man köper en drink alt. Vin/öl för 8 EUR och sen får man äta hur mycket man vill av en buffe. Detta gäller mellan 18-22 och är deras HappyHour eller AfterWork. Och här snackar vi god italiensk mat…Mums! Vi åt för hela pengen…
Sen drog vi hemåt och planerade lite för framtiden och uppdaterade Facebook. Allt för att de där hemma skulle kunna följa oss.
Tisdag 29 juli Milano
Idag vaknade vi när vi hörde ljudet av vatten som rann över Joel. Dock visade det sig att det var en vägg emellan. Hotellet är väldigt lyhört…Frukost i Milano är en söt historia. Söta crossianter, nutella eller syltpålägg och söt apelsinsaft istället för apelsinjuice. Men man kanske vänjer sig även vid det. Sen var det dags att boka biljetter till nästa dags tågetapp. Det var megalång kö men det är ju då man lär känna folket. Vi blev bekanta med en argsint liten italienska som viftade hej vilt hur folk skulle gå och så vidare. Sen var där två tjejer från England som varit ute och tågluffat i en månad och reste planlöst. Låter mysigt.
När vi fixat platsbiljetterna drog vi ut på Milanos gator. Vi gick den största modegatan och där var affärer och skyltfönster som det kändes att vi inte ens hade råd att gå in/titta i. Sen hittade vi en park där vi åt glass, drack en öl och sen började naturbiologerna leta efter ödlor och sumpråttor. Vi hittade också kamoflagefärgade träd och BajjaMajjor De Luxe med ”rullband” för stora A. Teknikens under. Sen upptäckte vi att man inte kan åka Metron om man inte har biljett. Har man biljett kan man ändå inte åka hur långt som helst. Men det förstod inte vi… ”The ticket no good here”. Så vi fick åka i alla fall för det hade nog varit jobbigare att förklara att vi var utanför zonen för 48timmarskortet.
Men vi var i alla fall ute i en förort i nordöstra delen av Milano och där besökte vi en katolsk kyrkogård. De är väldigt speciella då de har foton på de döda (när de fanns i livet) och rikt utsmyckade gravstenar eller bara en lucka på en vägg ofta med ljus. Det blir ju faktiskt mycket mer ”levande” och personligt då. Vackert var det i alla fall och ett lugnt avbrott i storstadslivet. Efter det var det skönt att åka till ”vår” fontän igen. Patrik var dock så fotbollssugen att vi fick åka tillbaka till Doumen och köpa en fotboll i fotbollsaffären vi spanat in tidigare. Sen var det tillbaka till parken vid Slottet så grabbarna kunde spela lite fotboll. Ingegerd och jag tog varsin öl och passade på att skriva lite vykort. På jakt efter Mozarellabaren vi planerade ta vår Apertiva på ikväll fann vi både en skoaffär och en ”typ ICA-affär”. I båda gjordes inköp. Tre portioner senare på mozarellabaren så vandrade vi hemåt i den varma Milanokvällen. Gick inom ett internetcafe för att kolla tågtider och hotell i badGastein som vi planerar att resa till imorgon. Och så rapportera på Facebook förstås. Hem och duscha och packa. Imorgon lämnar vi Milano och far vidare upp i Alperna. Natti.
I Prag!
Har kommer en liten rapport fran Prag.
En utforlig resedagbok kommer att publiceras har nar vi kommer hem. Jag har den i pappersform an sa lange.
Har ar varmt, mycket turister och god mat o ol. Antagligen ar det darfor det ar sa manga turister...
Vi har tittat pa massa gamla fina byggnader och monument men nu ar det dags for siesta da termometern visa pa over 32 grader. Joel ar inte riktigt frisk heller sa vi tar det lite lugnt en stund. Vi kommer att vara har i Prag i tva dagar till innan det ar dags for hemfard till Sverige pa onsdag.
Ha det bra alla som foljer oss.
En utforlig resedagbok kommer att publiceras har nar vi kommer hem. Jag har den i pappersform an sa lange.
Har ar varmt, mycket turister och god mat o ol. Antagligen ar det darfor det ar sa manga turister...
Vi har tittat pa massa gamla fina byggnader och monument men nu ar det dags for siesta da termometern visa pa over 32 grader. Joel ar inte riktigt frisk heller sa vi tar det lite lugnt en stund. Vi kommer att vara har i Prag i tva dagar till innan det ar dags for hemfard till Sverige pa onsdag.
Ha det bra alla som foljer oss.
