Resedagbok, del 1 mån-ons
27 juli 2009 NU sitter vi på tåget i Karlskrona.
Klockan är halv sju och det är en underbar morgon. Vi har blivit avvinkade av Hansi, Josefin och Lisa. Lite sorgligt men så är det ju alltid.
Nu ska vi åka mot Malmö och i Mörrum hoppar våra resekompisar Ingegerd och Patrik på. Lite skeptisk var tågvärden till vår biljett men det verkade vara som det skulle i alla fall. Nu lämnar vi Karlskrona och jag ska vila ögonen lite. Lugnet före stormen…
Samma dag kl. 13:33
Nu är vi på tågluff på riktigt. Vi har visat Interrailpassen för första gången. Och hur bra gick det då? Ingegerd hade skrivit lite fel på Railpassen och sen ändrat det.
DET FÅR MAN INTE!!! ”For Helvete” som tågvärdinnan sa…Men hon trodde att det skulle funka ändå. Nu är vi jättenervösa när vi ska fylla i dem igen. Vi är på väg från Köpenhamn till Hamburg via Rödby-Puttgarden. Vi har fått bra platser och efter en liten paus i Köpenhamn med Yoggi, macka, kaffe och Pölse har friden nu lagt sig. Ingegerd löser korsord, Patrik lyssnar på musik, Joel spelar GameBoy och jag själv tänker sätta på musik i öronen och slumra en stund.
Senare samma dag.
Nu ska vi snart åka på färjan mellan Rödby-Puttgarden och där ska vi försöka få i oss lite mat. Tyvärr var färjan 10 minuter för sen så det blir även vi. Något som troligen ställer till det i Hamburg när vi bara har 8 minuter till godo för ett byte till tåget mot Frankfurt.
18:52
Mat blev det. För min och Patriks del en stor fiskfile med Pommes och remoladsås. Det satt riktigt bra och efter en snabbtur på toa och taxfree var det till att gå nerför alla trappor igen på färjan och stiga på tåget. Lite spännande att åka tåg på en båt. Och sen var vi då i Tyskland. Tredje riket denna dag. Eftersom vi låg ca. 15 minuter efter tidsplanen började vi bli lite oroliga för bytet i Hamburg. Från början hade vi ju 8 minuter på oss att hoppa av vårt tåg, förflytta oss 7 perronger och sen hoppa på nya tåget. Som läget var nu låg vi hopplöst minst 5 minuter försent. Men efter ett tårdrypande samtal med tågvärden (någonstans här insåg jag vikten med att ha god kontakt med tågvärden) lovade hon att ringa och försöka hålla Frankfurt-tåget. Så vi stod startklara och beredda vi dörrarna när tåget rullade in på Hamburg Hbf och när dörrarna öppnades gjorde vi ett ”älgalöp” uppför trapporna, över perrongerna och nedför trapporna och rätt in i rätt tåg och rätt vagn! ”Schloff” så stängdes dörrarna efter oss och tåget tuffade iväg. Och när vi med hjälp av en trevlig tysk tågvärd (det var det här med god kontakt) körde bort två stackars tjejer som satt på våra platser. De hävdade vänligt men bestämt att de visst hade reserverat dessa platser. Men för Guds skull: Då får de väl se till att de är ute på rätt dag! De hade nämligen bokat till gårdagen tåg….Sorry! Efter detta äventyr smakade lilla vikmuggen med rödvin utmärkt. Tyvärr fick vi inte se många sekunder av Hamburg men vi får ta igen det någon annan gång. Nu ska vi rulla på till Frankfurt 22:00 där vi ska byta till vårt nattåg som ska ta oss genom sydtyskland, Schweiz och norditalien för att vi ska rulla in i Milano i morgon bitti
Italien 28 juli måndag 07:40
Efter en hyfsad nattsömn vaknade vi vid halvsju och tittade ut genom tågfönstret. Och blev helt betagna av Alperna och dess mäktighet. Det är fantastiskt hur olikt landskapet är jämfört med platta Attanäs. Nu är vi snart framme i Milano och då ska vi försöka hitta till vårt förbokade hotell och lämna in våra väskor innan vi ger oss av på nya äventyr. Senare samma dag. Det kostade 80 cent att kissa på stationen så vi passade på att tvätta oss, borsta tänderna och byta kläder samtidigt. Vi hittade sen rätt snabbt till Hotell Demo – ett helt ok hotell nära stationen och rent och snyggt. Vi tog en god frukost i smörgåsbaren bredvid hotellet. Kineserna som arbetade där var inte så haja på engelska men de var glada och vi fick några helt underbara panini. Varma mozarella och skinkbaguetter. Sen löste vi ett 2dygnskort på tunnelbana, spårvagn och bussar. Ett smart drag då vi verkligen åkte väldigt mycket Metro (tunnelbana). Det kostade 5,50 EUR och gällde 48 timmar.
Därefter gav vi oss ner i Metron och åkte direkt till Il Doumo. En mäktig katedral som börjades byggas någongång på 1300talet. Plats för 40000 personer dvs. hela Milanos befolkning på den tiden. Det var tanken att alla skulle få plats. Enorma byggnadsverk får en att tänka tankar som: Om man är med och bygger något som kommer att ta 500 år att färdigställa…då är inte projektet källarstugan som jobbigt längre. Uppe på taket på Il Doumo har man en fantastisk utsikt. Värmen…34 grader är varmt om man inte har tillgång till bad. Dock funkar fontäner nästan lika bra. Dessutom kan man använda fontäner som tvättmaskin, fast vi använde den bara som fotbad.
I Gallerian letade vi upp den berömda tjuren för att snurra hälen i dess pung. Snurra hälen i en tjurtestikel för att få evig lycka - hur tänkte de där?
Vi hittade ett grönområde där vi slog oss ner under ett pinjeträd med varsin öl jag och Ingegerd. Grabbarna sprang runt lite och konstaterade att pinjeträdens frukter liknar en snopp och är klibbiga när man tar i dem. Sen letade vi upp SanSiro, nästa stora enorma byggnadsverk i Milano. Fotbollsstadion som rymmer 85000 personer och inte är helt lätt att hitta till. Men när vi väl kom dit så var det värt skoskaven. Vi fick en guidad tur inne på arenan och inte nog med det. Vi fick gå ner och sätta oss både i Inters och AC Milans omklädningsrum. Vilken känsla för en fotbollsgrabb som Patrik. Och väl ute konstaterade vi att om vi åkt spårvagn 16 hade vi kommit ända fram, utan skoskav.
Så vi tog spårvagn 16 tillbaka till centrum och hoppade av vid en pizzaslicebar. Mums. Sen tog vi metron tillbaka till hotellet. Det går ju så lätt att åka Metro i Milano. Har man dessutom Ingegerd med med linjekartan kan inget gå fel!
Siesta är något man använder sig av i Medelhavsområdet. Det är ju något jag gärna gör hemma också i och för sig, men när termometern närmar sig 35 grader är det skönt att krypa in under lakanet och koppla av en stund.
Efter lite vila var vi redo att ge oss ut på stan igen. Ner i metron och iväg till ett område brevid en kanal där det skulle finnas många serveringar. I Milano och kanske i hela Italien finns ett fenomen som kallas ”Apertiva”. Det innebär att man köper en drink alt. Vin/öl för 8 EUR och sen får man äta hur mycket man vill av en buffe. Detta gäller mellan 18-22 och är deras HappyHour eller AfterWork. Och här snackar vi god italiensk mat…Mums! Vi åt för hela pengen…
Sen drog vi hemåt och planerade lite för framtiden och uppdaterade Facebook. Allt för att de där hemma skulle kunna följa oss.
Tisdag 29 juli Milano
Idag vaknade vi när vi hörde ljudet av vatten som rann över Joel. Dock visade det sig att det var en vägg emellan. Hotellet är väldigt lyhört…Frukost i Milano är en söt historia. Söta crossianter, nutella eller syltpålägg och söt apelsinsaft istället för apelsinjuice. Men man kanske vänjer sig även vid det. Sen var det dags att boka biljetter till nästa dags tågetapp. Det var megalång kö men det är ju då man lär känna folket. Vi blev bekanta med en argsint liten italienska som viftade hej vilt hur folk skulle gå och så vidare. Sen var där två tjejer från England som varit ute och tågluffat i en månad och reste planlöst. Låter mysigt.
När vi fixat platsbiljetterna drog vi ut på Milanos gator. Vi gick den största modegatan och där var affärer och skyltfönster som det kändes att vi inte ens hade råd att gå in/titta i. Sen hittade vi en park där vi åt glass, drack en öl och sen började naturbiologerna leta efter ödlor och sumpråttor. Vi hittade också kamoflagefärgade träd och BajjaMajjor De Luxe med ”rullband” för stora A. Teknikens under. Sen upptäckte vi att man inte kan åka Metron om man inte har biljett. Har man biljett kan man ändå inte åka hur långt som helst. Men det förstod inte vi… ”The ticket no good here”. Så vi fick åka i alla fall för det hade nog varit jobbigare att förklara att vi var utanför zonen för 48timmarskortet.
Men vi var i alla fall ute i en förort i nordöstra delen av Milano och där besökte vi en katolsk kyrkogård. De är väldigt speciella då de har foton på de döda (när de fanns i livet) och rikt utsmyckade gravstenar eller bara en lucka på en vägg ofta med ljus. Det blir ju faktiskt mycket mer ”levande” och personligt då. Vackert var det i alla fall och ett lugnt avbrott i storstadslivet. Efter det var det skönt att åka till ”vår” fontän igen. Patrik var dock så fotbollssugen att vi fick åka tillbaka till Doumen och köpa en fotboll i fotbollsaffären vi spanat in tidigare. Sen var det tillbaka till parken vid Slottet så grabbarna kunde spela lite fotboll. Ingegerd och jag tog varsin öl och passade på att skriva lite vykort. På jakt efter Mozarellabaren vi planerade ta vår Apertiva på ikväll fann vi både en skoaffär och en ”typ ICA-affär”. I båda gjordes inköp. Tre portioner senare på mozarellabaren så vandrade vi hemåt i den varma Milanokvällen. Gick inom ett internetcafe för att kolla tågtider och hotell i badGastein som vi planerar att resa till imorgon. Och så rapportera på Facebook förstås. Hem och duscha och packa. Imorgon lämnar vi Milano och far vidare upp i Alperna. Natti.
Klockan är halv sju och det är en underbar morgon. Vi har blivit avvinkade av Hansi, Josefin och Lisa. Lite sorgligt men så är det ju alltid.
Nu ska vi åka mot Malmö och i Mörrum hoppar våra resekompisar Ingegerd och Patrik på. Lite skeptisk var tågvärden till vår biljett men det verkade vara som det skulle i alla fall. Nu lämnar vi Karlskrona och jag ska vila ögonen lite. Lugnet före stormen…
Samma dag kl. 13:33
Nu är vi på tågluff på riktigt. Vi har visat Interrailpassen för första gången. Och hur bra gick det då? Ingegerd hade skrivit lite fel på Railpassen och sen ändrat det.
DET FÅR MAN INTE!!! ”For Helvete” som tågvärdinnan sa…Men hon trodde att det skulle funka ändå. Nu är vi jättenervösa när vi ska fylla i dem igen. Vi är på väg från Köpenhamn till Hamburg via Rödby-Puttgarden. Vi har fått bra platser och efter en liten paus i Köpenhamn med Yoggi, macka, kaffe och Pölse har friden nu lagt sig. Ingegerd löser korsord, Patrik lyssnar på musik, Joel spelar GameBoy och jag själv tänker sätta på musik i öronen och slumra en stund.
Senare samma dag.
Nu ska vi snart åka på färjan mellan Rödby-Puttgarden och där ska vi försöka få i oss lite mat. Tyvärr var färjan 10 minuter för sen så det blir även vi. Något som troligen ställer till det i Hamburg när vi bara har 8 minuter till godo för ett byte till tåget mot Frankfurt.
18:52
Mat blev det. För min och Patriks del en stor fiskfile med Pommes och remoladsås. Det satt riktigt bra och efter en snabbtur på toa och taxfree var det till att gå nerför alla trappor igen på färjan och stiga på tåget. Lite spännande att åka tåg på en båt. Och sen var vi då i Tyskland. Tredje riket denna dag. Eftersom vi låg ca. 15 minuter efter tidsplanen började vi bli lite oroliga för bytet i Hamburg. Från början hade vi ju 8 minuter på oss att hoppa av vårt tåg, förflytta oss 7 perronger och sen hoppa på nya tåget. Som läget var nu låg vi hopplöst minst 5 minuter försent. Men efter ett tårdrypande samtal med tågvärden (någonstans här insåg jag vikten med att ha god kontakt med tågvärden) lovade hon att ringa och försöka hålla Frankfurt-tåget. Så vi stod startklara och beredda vi dörrarna när tåget rullade in på Hamburg Hbf och när dörrarna öppnades gjorde vi ett ”älgalöp” uppför trapporna, över perrongerna och nedför trapporna och rätt in i rätt tåg och rätt vagn! ”Schloff” så stängdes dörrarna efter oss och tåget tuffade iväg. Och när vi med hjälp av en trevlig tysk tågvärd (det var det här med god kontakt) körde bort två stackars tjejer som satt på våra platser. De hävdade vänligt men bestämt att de visst hade reserverat dessa platser. Men för Guds skull: Då får de väl se till att de är ute på rätt dag! De hade nämligen bokat till gårdagen tåg….Sorry! Efter detta äventyr smakade lilla vikmuggen med rödvin utmärkt. Tyvärr fick vi inte se många sekunder av Hamburg men vi får ta igen det någon annan gång. Nu ska vi rulla på till Frankfurt 22:00 där vi ska byta till vårt nattåg som ska ta oss genom sydtyskland, Schweiz och norditalien för att vi ska rulla in i Milano i morgon bitti
Italien 28 juli måndag 07:40
Efter en hyfsad nattsömn vaknade vi vid halvsju och tittade ut genom tågfönstret. Och blev helt betagna av Alperna och dess mäktighet. Det är fantastiskt hur olikt landskapet är jämfört med platta Attanäs. Nu är vi snart framme i Milano och då ska vi försöka hitta till vårt förbokade hotell och lämna in våra väskor innan vi ger oss av på nya äventyr. Senare samma dag. Det kostade 80 cent att kissa på stationen så vi passade på att tvätta oss, borsta tänderna och byta kläder samtidigt. Vi hittade sen rätt snabbt till Hotell Demo – ett helt ok hotell nära stationen och rent och snyggt. Vi tog en god frukost i smörgåsbaren bredvid hotellet. Kineserna som arbetade där var inte så haja på engelska men de var glada och vi fick några helt underbara panini. Varma mozarella och skinkbaguetter. Sen löste vi ett 2dygnskort på tunnelbana, spårvagn och bussar. Ett smart drag då vi verkligen åkte väldigt mycket Metro (tunnelbana). Det kostade 5,50 EUR och gällde 48 timmar.
Därefter gav vi oss ner i Metron och åkte direkt till Il Doumo. En mäktig katedral som börjades byggas någongång på 1300talet. Plats för 40000 personer dvs. hela Milanos befolkning på den tiden. Det var tanken att alla skulle få plats. Enorma byggnadsverk får en att tänka tankar som: Om man är med och bygger något som kommer att ta 500 år att färdigställa…då är inte projektet källarstugan som jobbigt längre. Uppe på taket på Il Doumo har man en fantastisk utsikt. Värmen…34 grader är varmt om man inte har tillgång till bad. Dock funkar fontäner nästan lika bra. Dessutom kan man använda fontäner som tvättmaskin, fast vi använde den bara som fotbad.
I Gallerian letade vi upp den berömda tjuren för att snurra hälen i dess pung. Snurra hälen i en tjurtestikel för att få evig lycka - hur tänkte de där?
Vi hittade ett grönområde där vi slog oss ner under ett pinjeträd med varsin öl jag och Ingegerd. Grabbarna sprang runt lite och konstaterade att pinjeträdens frukter liknar en snopp och är klibbiga när man tar i dem. Sen letade vi upp SanSiro, nästa stora enorma byggnadsverk i Milano. Fotbollsstadion som rymmer 85000 personer och inte är helt lätt att hitta till. Men när vi väl kom dit så var det värt skoskaven. Vi fick en guidad tur inne på arenan och inte nog med det. Vi fick gå ner och sätta oss både i Inters och AC Milans omklädningsrum. Vilken känsla för en fotbollsgrabb som Patrik. Och väl ute konstaterade vi att om vi åkt spårvagn 16 hade vi kommit ända fram, utan skoskav.
Så vi tog spårvagn 16 tillbaka till centrum och hoppade av vid en pizzaslicebar. Mums. Sen tog vi metron tillbaka till hotellet. Det går ju så lätt att åka Metro i Milano. Har man dessutom Ingegerd med med linjekartan kan inget gå fel!
Siesta är något man använder sig av i Medelhavsområdet. Det är ju något jag gärna gör hemma också i och för sig, men när termometern närmar sig 35 grader är det skönt att krypa in under lakanet och koppla av en stund.
Efter lite vila var vi redo att ge oss ut på stan igen. Ner i metron och iväg till ett område brevid en kanal där det skulle finnas många serveringar. I Milano och kanske i hela Italien finns ett fenomen som kallas ”Apertiva”. Det innebär att man köper en drink alt. Vin/öl för 8 EUR och sen får man äta hur mycket man vill av en buffe. Detta gäller mellan 18-22 och är deras HappyHour eller AfterWork. Och här snackar vi god italiensk mat…Mums! Vi åt för hela pengen…
Sen drog vi hemåt och planerade lite för framtiden och uppdaterade Facebook. Allt för att de där hemma skulle kunna följa oss.
Tisdag 29 juli Milano
Idag vaknade vi när vi hörde ljudet av vatten som rann över Joel. Dock visade det sig att det var en vägg emellan. Hotellet är väldigt lyhört…Frukost i Milano är en söt historia. Söta crossianter, nutella eller syltpålägg och söt apelsinsaft istället för apelsinjuice. Men man kanske vänjer sig även vid det. Sen var det dags att boka biljetter till nästa dags tågetapp. Det var megalång kö men det är ju då man lär känna folket. Vi blev bekanta med en argsint liten italienska som viftade hej vilt hur folk skulle gå och så vidare. Sen var där två tjejer från England som varit ute och tågluffat i en månad och reste planlöst. Låter mysigt.
När vi fixat platsbiljetterna drog vi ut på Milanos gator. Vi gick den största modegatan och där var affärer och skyltfönster som det kändes att vi inte ens hade råd att gå in/titta i. Sen hittade vi en park där vi åt glass, drack en öl och sen började naturbiologerna leta efter ödlor och sumpråttor. Vi hittade också kamoflagefärgade träd och BajjaMajjor De Luxe med ”rullband” för stora A. Teknikens under. Sen upptäckte vi att man inte kan åka Metron om man inte har biljett. Har man biljett kan man ändå inte åka hur långt som helst. Men det förstod inte vi… ”The ticket no good here”. Så vi fick åka i alla fall för det hade nog varit jobbigare att förklara att vi var utanför zonen för 48timmarskortet.
Men vi var i alla fall ute i en förort i nordöstra delen av Milano och där besökte vi en katolsk kyrkogård. De är väldigt speciella då de har foton på de döda (när de fanns i livet) och rikt utsmyckade gravstenar eller bara en lucka på en vägg ofta med ljus. Det blir ju faktiskt mycket mer ”levande” och personligt då. Vackert var det i alla fall och ett lugnt avbrott i storstadslivet. Efter det var det skönt att åka till ”vår” fontän igen. Patrik var dock så fotbollssugen att vi fick åka tillbaka till Doumen och köpa en fotboll i fotbollsaffären vi spanat in tidigare. Sen var det tillbaka till parken vid Slottet så grabbarna kunde spela lite fotboll. Ingegerd och jag tog varsin öl och passade på att skriva lite vykort. På jakt efter Mozarellabaren vi planerade ta vår Apertiva på ikväll fann vi både en skoaffär och en ”typ ICA-affär”. I båda gjordes inköp. Tre portioner senare på mozarellabaren så vandrade vi hemåt i den varma Milanokvällen. Gick inom ett internetcafe för att kolla tågtider och hotell i badGastein som vi planerar att resa till imorgon. Och så rapportera på Facebook förstås. Hem och duscha och packa. Imorgon lämnar vi Milano och far vidare upp i Alperna. Natti.
Kommentarer
Postat av: Kina
När kommer del 2? Jag är ju nyfiken!
Trackback
