Livet i och utanför Attanäs

.. någonting som får en att tappa andan, sätta sig ner och tänka efter ett slag. Ibland känns livet orättvist och jag kan inte förstå meningen med allt som sker.
Som idag när jag läste tidningen om en ridolycka i Johannishus. Jag stannade upp och tyckte det var oerhört tragiskt att en 11årig flicka ska omkomma på ett sånt sätt. När sen telefonen ringde och min syster talade om vilkens flicka det var så brast något. Med hänsyn till familjen tänker jag inte tala om vem idag men jag minns alla timmar vi tillbringat ihop denna mamma och jag.
Vi är två tjejer som en period delade allt. Att hon och hennes familj ska drabbas av något så tragiskt är så fruktansvärt. Att förlora ett barn. Nä, jag kan inte tänka den tanken "ända fram". Jag klarar inte av att tänka att något sånt skulle kunna hända.

Mina tankar finns hos er och jag har tänt ett ljus för flickan.